Svensk ordbok 2009, webbversion

stämma in´ verb stämde stämt, pres. stämmer stämm·er1(börja) sjunga med Nollmusikkören stämde in i refrängenstämma in (i ngt)sedan 17322ofta fast sammansättn., seinstämma/1 ut­trycka samma å­sikt som ngn annan komm.han stämde in med den före­gående talaren○äv.an­sluta sig till viss å­sikt e.d. hon stämde in i berömmetstämma in (med ngn) (i ngt/SATS)sedan 1660till 1stämma; jfr fornsv. instämna ’in­kalla’ 3äv. fast sammansättn., seinstämma 2 låta kalla in­för rätta e.d. Nollhon stämdes in som vittnestämma in ngn (som ngn)sedan 1603till 2stämma 4 Subst.:instämmande, vbid2-195654instämning (till 3)