Svensk ordbok 2009, webbversion
verb stämde stämt, pres. stämmer
stämm·er1(börja) sjunga med
Nollmusikkören stämde in i refrängenstämma in (i ngt)sedan 17322ofta fast sammansättn., seinstämma/1
uttrycka samma åsikt
som ngn annan
komm.han stämde in med den föregående talaren○äv.ansluta sig
till viss åsikt e.d.
hon stämde in i berömmetstämma in (med ngn) (i ngt/SATS)sedan 1660till 1stämma; jfr fornsv. instämna ’inkalla’
3äv. fast sammansättn., seinstämma 2
låta kalla
inför rätta e.d.
Nollhon stämdes in som vittnestämma in ngn (som ngn)sedan 1603till 2stämma 4
Subst.:instämmande,
vbid2-195654instämning (till 3)